Stålkunskap

I. Mekaniska egenskaper hos stål

1. Sträckgräns (σ S)
När stål eller prov sträcks, när spänningen överstiger elasticitetsgränsen, även om spänningen inte ökar mer, kommer stålet eller provet att fortsätta att genomgå tydlig plastisk deformation.Detta fenomen kallas sträckning, och det lägsta spänningsvärdet när sträckning inträffar är sträckgränsen.Om Ps är den yttre kraften vid sträckgränsen s och Fo är provets tvärsnittsarea, då är sträckgränsen σ S = Ps/Fo (MPa).

2. Sträckgräns (σ 0,2)
Sträckgränsen för vissa metallmaterial är inte särskilt uppenbar och det är svårt att mäta dem.För att mäta sträckegenskaperna hos material är det därför föreskrivet att den spänning som producerar permanent plastisk restdeformation är lika med ett visst värde (i allmänhet 0,2 % av den ursprungliga längden), vilket kallas villkorlig sträckgräns eller sträckgräns.σ 0,2.
3. Draghållfasthet (σ B)
Den maximala spänningen ett material uppnår under spänning från början till det att det går sönder.Den indikerar stålets hållfasthet mot brott.Motsvarande draghållfasthet är också tryckhållfasthet, böjhållfasthet etc. Sätt Pb som maximal dragkraft innan materialet dras isär och Fo som provets tvärsnittsarea, då draghållfastheten σ B= Pb/ Fo (MPa).
4. Förlängning (δ S)
Procentandelen av plastisk förlängning av ett material efter brott till den ursprungliga provlängden kallas förlängning eller förlängning.
5. Sträckgränsförhållande ( σ S/ σ B)
Förhållandet mellan stålets sträckgräns (sträckgränsen) och draghållfastheten kallas sträckgränsförhållandet.Ju högre sträckgränsförhållande, desto högre tillförlitlighet hos konstruktionsdelar.Sträckgränsförhållandet för allmänt kolstål är 0,6-0,65, och det för låglegerat konstruktionsstål är 0,65-0,75, och det för legerat konstruktionsstål är 0,84-0,86.
6. Hårdhet
Hårdhet indikerar materialets motståndskraft mot hårda föremål som trycker in i dess yta.Det är ett av de viktiga prestandaindexen för metallmaterial.Ju högre generell hårdhet, desto bättre slitstyrka.Vanligt använda hårdhetsindikatorer är Brinell hårdhet, Rockwell hårdhet och Vickers hårdhet.
1) Brinell hårdhet (HB)
Härdade stålkulor av en viss storlek (diameter är vanligtvis 10 mm) pressas in i materialets yta med en viss belastning (vanligtvis 3000 kg) under en tidsperiod.Efter lossning kallas förhållandet mellan lasten och fördjupningsområdet Brinell Hardness (HB).
2) Rockwell hårdhet (HR)
När HB>450 eller provet är för litet kan Rockwell hårdhetsmätning inte användas istället för Brinell hårdhetstest.Det är en diamantkon med en toppvinkel på 120 grader eller en stålkula med en diameter på 1,59 och 3,18 mm, som pressas in i materialets yta under vissa belastningar och materialets hårdhet bestäms av djupet på materialet. indrag.Det finns tre olika skalor för att indikera hårdheten hos det testade materialet:
HRA: Hårdhet erhållen med 60 kg belastning och en diamantkon inpressning för extremt hårda material såsom hårdmetall.
HRB: Hårdhet erhållen genom att härda en stålkula med en belastning på 100 kg och en diameter på 1,58 mm.Den används för material med lägre hårdhet (t.ex. glödgat stål, gjutjärn, etc.).
HRC: Hårdhet erhållen genom att använda en 150 kg last och en diamantkon inpressning för material med hög hårdhet såsom härdat stål.
3) Vickers hårdhet (HV)
Materialytan pressas av en kvadratisk diamantkonpress med en belastning mindre än 120 kg och en toppvinkel på 136 grader.Vickers hårdhetsvärde (HV) definieras genom att dividera ytarean av materialfördjupningen med belastningsvärdet.

II.Svarta metaller och icke-järnmetaller

1. Järnmetaller
Det hänvisar till legeringen av järn och järn.Såsom stål, tackjärn, ferrolegering, gjutjärn etc. Stål och tackjärn är legeringar baserade på järn och huvudsakligen tillsatta med kol.De kallas tillsammans för FERROCARBON-legeringar.
Tackjärn är en produkt som tillverkas genom att smälta järnmalm till en masugn och används främst för ståltillverkning och gjutning.
Gjutjärn smälts i en järnsmältugn för att erhålla gjutjärn (flytande järn med kolhalt större än 2,11%).Gjut flytande gjutjärn till gjutjärn, som kallas gjutjärn.
Ferrolegering är en legering som består av järn och element som kisel, mangan, krom och titan.Ferrolegering är ett av råvarorna för ståltillverkning och används som desoxideringsmedel och tillsats för legeringselement vid ståltillverkning.
Järn-kollegering med kolhalt mindre än 2,11 % kallas stål.Stål erhålls genom att sätta tackjärn för ståltillverkning i ståltillverkningsugnen och smälta det enligt en viss process.Stålprodukter inkluderar göt, stränggjutningsämnen och direktgjutning av olika stålgjutgods.Generellt sett avser stål det stål som valsas till olika stål.Används för tillverkning av varmsmidda och varmpressade mekaniska delar, kalldragna och kallhuvudsmidda stål, mekaniska tillverkningsdelar av sömlösa stålrör,cnc-bearbetningsdelar, gjutdelar.
2. Icke-järnmetaller
Även känd som icke-järnmetaller, hänvisar till andra metaller och legeringar än järnmetaller, såsom koppar, tenn, bly, zink, aluminium och mässing, brons, aluminiumlegering och lagerlegeringar. Till exempel kan CNC-svarv bearbeta olika material, inklusive 316 och 304 rostfria stålplattor, kolstål, kolstål, aluminiumlegering, zinklegeringsmaterial, aluminiumlegering, koppar, järn, plast, akrylplattor, POM, UHWM och andra råmaterial, och kan bearbetas tillCNC svarvdelarochCNC fräsdelarsamt några komplexa delar med kvadratiska och cylindriska strukturer.Dessutom används krom, nickel, mangan, molybden, kobolt, vanadin, volfram och titan inom industrin.Dessa metaller används huvudsakligen som legeringstillsatser för att förbättra egenskaperna hos metaller, där volfram, titan, molybden och andra hårdmetaller används för att tillverka skärverktyg.Dessa icke-järnhaltiga metaller kallas industriella metaller.Dessutom finns det ädelmetaller som platina, guld, silver och sällsynta metaller, inklusive radioaktivt uran och radium.

III.Klassificering av stål

Förutom järn och kol är stålets huvudämnen kisel, mangan, svavel och fosfor.
Det finns olika klassificeringsmetoder för stål, och de viktigaste är följande:
1. Klassificera efter kvalitet
(1) Vanligt stål (P < 0,045 %, S < 0,050 %)
(2) Högkvalitativt stål (P, S < 0,035%)
(3) Högkvalitativt stål (P < 0,035 %, S < 0,030 %)
2. Klassificering efter kemisk sammansättning
(1) Kolstål: a.Lågt kolstål (C < 0,25%);B. Mellankolstål (C < 0,25-0,60%);C. Högkolstål (C < 0,60%).
(2) Legerat stål: a.Låglegerat stål (totalt innehåll av legeringselement < 5 %);B. Mellanlegerat stål (totalt innehåll av legeringselement > 5-10%);C. Höglegerat stål (totalt innehåll av legeringselement > 10%).
3. Klassificering efter formningsmetod
(1) Smidet stål;(2) Gjutstål;(3) Varmvalsat stål;(4) Kalldraget stål.
4. Klassificering efter metallografisk organisation
(1) Glödgat tillstånd: a.Hypoeutektoid stål (ferrit + perlit);B. Eutektiskt stål (pearlit);C. Hypereutektoid stål (pearlit + cementit);D. Ledeburitstål (pearlit + cementit).
(2) Normaliserat tillstånd: A. perlitiskt stål;B. Bainitiskt stål;C. martensitiskt stål;D. Austenitiskt stål.
(3) Ingen fasövergång eller partiell fasövergång
5. Klassificera efter användning
(1) Konstruktions- och konstruktionsstål: a.Vanligt kolkonstruktionsstål;B. Låglegerat konstruktionsstål;C. Förstärkt stål.
(2) Konstruktionsstål:
A. Maskinstål: a) Härdat konstruktionsstål.b) Ythärdande konstruktionsstål: inklusive uppkolat stål, ammoniakstål och ythärdande stål.(c) Lättskärande konstruktionsstål;d) Kallt plastformningsstål: inklusive kallstansstål och kallt stål.
B. Fjäderstål
C. Lagerstål
(3) Verktygsstål: a.Kolverktygsstål;B. Legerat verktygsstål;C. Höghastighetsverktygsstål.
(4) Specialstål: a.Rostfritt syrafast stål;B. Värmebeständigt stål: inklusive antioxidationsstål, värmehållfast stål och ventilstål;C. Elektrotermiskt legerat stål;D. Slitstarkt stål;E. Lågtemperaturstål;F. Elstål.
(5) Professionellt stål – såsom brostål, skeppsstål, pannstål, tryckkärlsstål, lantbruksmaskinerstål, etc.
6. Omfattande klassificering
(1) Vanligt stål
A. Kolkonstruktionsstål: (a) Q195;(b) Q215 (A, B);(c) Q235 (A, B, C);(d) Q255 (A, B);(e) Q275.
B. Låglegerat konstruktionsstål
C. Allmänt konstruktionsstål för specifika ändamål
(2) Högkvalitativt stål (inklusive stål av hög kvalitet)
A. Konstruktionsstål: (a) Konstruktionsstål i kol av hög kvalitet;(b) Legerat konstruktionsstål;c) fjäderstål.(d) Lättskärande stål;(e) Lagerstål;(f) Högkvalitativt konstruktionsstål för specifika ändamål.
B. Verktygsstål: a) Kolverktygsstål.(b) Legerat verktygsstål;(c) Höghastighetsverktygsstål.
C. Specialstål: (a) Rostfritt och syrabeständigt stål.(b) Värmebeständigt stål;(c) Elektriskt värmelegerat stål.d) Elektriskt stål.(e) Högt mangan slitstarkt stål.
7. Klassificering enligt smältmetod
(1) Enligt ugnstyp
A. Konverterstål: a) Syrakonverteringsstål.(b) Alkaliskt konverterstål.Eller (a) bottenblåst konverterstål;(b) Sidoblåst konverterstål;(c) Toppblåst konverterstål.
B. Elektrisk ugnsstål: a) Elektrisk ljusbågsugnsstål.(b) Elektroslagugnsstål.(c) Induktionsugnsstål.(d) Vakuumförbrukbart ugnsstål;(e) Elektronstråleugnsstål.
(2) Enligt deoxidationsgrad och hällsystem
A. Kokande stål;B. Halvlugnt stål;C. Avdödat stål;D. Speciellt dödat stål.

IV.Översikt över metod för representation av ståltal i Kina

Produktvarumärket representeras i allmänhet genom att kombinera kinesiskt alfabet, kemisk elementsymbol och arabiskt nummer.Det är:
(1) De kemiska grundämnena i ståltal representeras av internationella kemiska symboler, såsom Si, Mn, Cr, etc. Blandade sällsynta jordartsmetaller representeras av RE (eller Xt).
(2) Produktnamn, användning, smältning och hällningsmetoder etc. uttrycks i allmänhet med förkortningar av kinesisk fonetik.
(3) Innehållet av huvudkemiska grundämnen (%) i stål uttrycks med arabiska siffror.
När det kinesiska alfabetet används för att representera produktnamn, användning, egenskaper och processmetod, väljs vanligtvis den första bokstaven från det kinesiska alfabetet för att representera produktnamnet.När du upprepar med den valda bokstaven för en annan produkt kan den andra eller tredje bokstaven användas, eller så kan det första alfabetet med två kinesiska tecken väljas samtidigt.
Om det för närvarande inte finns några kinesiska tecken eller kinesiska alfabet, ska symbolerna vara engelska bokstäver.